Sol, värme och tankar

Livet rullar på i det vackra vädret. Det fortsätter att gå bra med att jobba 25% på BB och det känns fortfarande långt borta med förlossningen. Jag försöker njuta så mycket jag kan av det vackra vädret denna sommar men det är klart att tankarna på Lucas och den sommar vi skulle ha haft kommer och går. Hur otroligt det än verkade strax efter hans död så går det bättre och bättre. Visst sörjer jag och visst gråter jag men det går längre och längre tid mellan och jag kan prata om honom utan att börja gråta. Stora framsteg för mig. Skuldkänslor kommer och går men dessa kommer med också med längre och längre mellanrum. Dock återkommer "Varför" ganska ofta. Och det får vi aldrig svar på, inte det "Varför" vi vill ha svar på. Varför han, varför vi?

Läste i Ingela Bendts bok, ett litet barn dör- ett ögonblicks skillnad, om sorgens olika faser. Chock, reaktionsfas, bearbetningsfas och acceptans som leder till nyorienteringsfasen. Jag tror jag befinner mig i en blandning av dessa faser. Chocken har lagt sig och jag har förstått det som hänt. Jag tror att jag som bäst håller på att bearbeta det som hänt och samtidigt försöker hitta ett sätt att gå vidare. Hitta en ny identitet som mamma med ett dött barn. Sen går det upp och ner och ibland kan jag inte förstå att allt detta har hänt, allt känns så overkligt. Att VI har förlorat ett barn, det händer andra och inte oss, för några sekunder känns det som att det bara är en ond mardröm som jag snart kommer att vakna upp från. Men verkligheten kommer ikapp fort och jag inser att det verkligen har hänt. Kanske jag fortfarande är kvar i reaktionsfasen ibland också som innebär att man börjar förstå vad som har hänt. Har kanske inte riktigt tagit mig ifrån den fasen helt och hållet. Det måste få ta den tid det tar. Kan inte skynda på sorgeprocessen trots att jag skulle vilja spola fram tiden tills det känns mindre smärtsamt och vi har lyckats ge Lucas syskon. Fast egentligen skulle jag vilja spola tillbaka tiden till den tid då jag var lyckligt gravid. Men inget av det är möjligt, går inte att gömma sig. Måste ta mig igenom och bearbeta allt ordentligt annars riskerar det att jaga mig senare i livet, kanske ännu kraftfullare.