Det blev...

... glädje idag! Kan nu berätta att vi varit på ultraljud och sett ett litet, litet hjärta ticka i min mage!  Är gravid och det gick fort även denna gång och det är vi så otroligt tacksamma över. Lucas var inte bara en lyckoträff, jag verkar ha lätt för att bli gravid och det går inte att beskriva i ord hur glada och tacksamma vi är över det. Det är inget man kan ta för givet, tyvärr. Enligt sista mens borde jag vara 8+2 idag men jag trodde att jag var 7+2 då jag testade neg på sticka första gången jag testade. Men jag blev backad ännu mer. Är bara 6+. Inte varit lätt att veta hur kroppen fungerar efter förlossningen. Hjärtat har alltså nyss börjat slå därinne. Gick inte ens att mäta det lilla men vi såg hjärtat. Orsaken till ultraljudet är att jag haft småblödningar och varit mycket orolig över att det är ett missfall på gång. Nu ser allt bra ut men vi har naturligtvis inga garantier. Vi får ta en dag i taget och försöka njuta av varje dag jag är gravid. Kan lova att det inte är lätt att le när man kräks men jag tror jag lyckas med det. Är glad varje gång jag mår illa, är glad varje gång jag kräks, är glad när jag känner av fogarna (har redan börjat!) och jag är glad när brösten ömmar! Varje symtom är ändå ett tecken på att allt är bra därinne och nu när ultraljudet dessutom bekräftade det så ska jag verkligen försöka lyssna på kroppen och släppa oron. Oftast försvinner ju graviditetssymtomen före ett missfall. Men man börjar lätt överanalysera.

Väljer att berätta om graviditeten så här tidigt pga att den är ständigt i mina tankar nu. Behöver skriva av mig. Dessutom är det bra att många i vår närhet känner till det, både för att veta varför jag kanske är lättirriterad och orolig och om det skulle bli ett missfall så behöver vi säkert stöd. Är också troligt att det är pga att jag är gravíd igen som det dåliga samvetet och skuldkänslorna dök upp. Har tänkt och läst en del efter att jag skrev inlägget om det och insett att det är ganska vanligt när man blir gravid igen att sådana tankar och känslor dyker upp. Men som sagt det blev bättre efter att jag skrev här.

Ikväll ska vi till Lucas grav. Det är ju fyra månader sedan han föddes idag. Blev bra med lite goda nyheter denna dag. Inte bara sorg utan också glädjen över att om allt går bra så kommer vår älskade ängel att bli storebror i slutet av mars.

Håll tummarna för oss nu!