Blöjbyten eller gravstenar?

Jag tycker det är skönt att det finns andra i liknande situation som oss, att det finns de som förstår vad vi går igenom. Samtidigt är jag ledsen över att andra behöver gå igenom samma sak, ingen borde förlora ett barn. Samtidigt som jag tycker det är skönt att känna gemenskap med andra änglaföräldrar så hatar jag det. Varför ska vi tillhöra den gruppen, den gemenskapen? Jag vill inte! Jag vill tillhöra skaran av glada och lyckliga föräldrar. Prata blöjbyten, eksem och vad de små liven nyligen lärt sig. Jag vill inte prata begravning och vilken gravsten som är snygg. Det är ju sjukt. Det ska inte finnas att en barnsäng byts ut mot en gravplats och barnmöbler och barnkläder mot en  gravsten, gravblommor och gravlyktor. Hur orättvis är inte denna värld. Varför måste alla dessa små undren dö innan deras liv ens har hunnit börja på allvar?