En dag i Stockholm

Idag har det varit kanonväder. Dagen tillbringade vi i en park med en grund pool för barnen i Blackeberg. Höll på att få hjärtat i halsgropen då lilla Moa ramlade ner i poolen från en liten bro där hon klättrade fast hon inte fick. Tur att det gick bra, hon slog sig inget alls. Barn är så himla snabba, speciellt när det gäller saker de vet att de inte får göra.

Under kvällen har jag och syrran varit i Kista gallerian och shoppat. Synd bara att jag fortfarande är en liten tjockis efter graviditeten. Går inte att få bort de sista kilona, de sitter som berget. Men det är bara att bita ihop och fortsätta kämpa, kroppen går ju genom stora hormonella förändringar och dessutom har jag ju ingen bebis som hjälper mig att bli av med kilona genom amning. Det som är jobbigt med mina extra kilon och min degiga mage är att folk inte vet att jag fött barn. De vet inte att jag har en anledning till min degiga mage, det handlar inte om att jag inte tränar. Går man omkring med en barnvagn så ser folk anledningen till kilona men så är det inte i mitt fall. Det låter säkert löjligt men jag är van att vara hyfsat vältränad och jag gillar inte mina extra kilon och jag gillar inte att folk inte ser anledningen till dem. De besvärade mig inte speciellt mycket under min graviditet, det hör till. Egentligen kanske det handlar om att jag vill att min kropp ska vara i samma form som innan graviditeten för jag vet att det kommer att vara en stor fysisk ansträngning för mig att vara gravid så tätt som vi hoppas på. Och jag har mina foglossningar och sammandragningar i färskt minne och jag räknar med att det kommer att bli likadant nästa gång. Då blir jag bara glatt överraskad om det inte blir så. Inte för att jag bryr mig speciellt om jag har ont eller inte, går igenom vad som helst bara jag får ett levande syskon till vår ängel. Jag lyckades hitta några plagg att ta med mig hemunder vår shoppingtur iaf.

Efter shoppingen blev det bio, SATC 2. Den var rolig men jag tycker ettan var bättre. Roligt att en del utspelade sig i Abu Dhabi, är ju bara drygt ett år sedan jag var där! Minns fortfarande stämningen där med alla böneutrop, en härlig upplevelse. Känslan av att befinna sig utomlands var så påtaglig, allt var så annorlunda.

Det har inte varit speciellt jobbigt att se och hålla Edwin. Naturligtvis svischar alltid tankar om att jag också skulle ha haft en liten att ta hand om, det gör det alltid när jag ser små bebisar. Men det är fortfarande jobbigast att se höggravida kvinnor. Dessa tycks förfölja mig, kvinnorna med sina stora magar. De finns överallt. Men det är väl så det är, man ser det som finns i sina tankar. Förhoppningsvis blir det mindre jobbigt då jag själv får gå med stor mage igen. Jag längtar samtidigt som jag gruvar mig för att det ska bli en tid fylld av oro.