"They say that memories are golden,

well maybe that is true.

I never wanted memories, I only wanted you.



A million times I needed you,

a million times I cried.

If love alone could have saved you


you never would have died.



In life I loved you dearly,

in death I love you still.

In my heart you hold a place

no one ever could fill.



If tears could build a stairway

and heartaches make a lane,

I´d walk the path to heaven

and bring you back again.



Our family chain is broken

and nothing seems the same.

But as God calls us one by one,

the chain will link again."



Author unknown




torsdag 3 juni 2010

Sömnsvårigheter

Har så svårt att somna på kvällarna. Spelar ingen roll att jag är dödstrött och går och lägger mig vid 21-tiden. Så fort jag lägger mig ner kommer tankarna. Inte alltid tankar om Lucas men ofta. De som känner mig vet att det inte är likt mig. Sömn har varit min bästa vän och jag brukar kunna somna stående, nästan i alla fall. Försöker ändå ta mig upp på mornarna men det resulterar bara i att jag blir tröttare och inte somnar jag för det på kvällarna. När jag väl somnat så sover jag men om jag av någon anledning vaknar till så ligger jag och grubblar igen. Har inte drömt några mardrömmar på länge nu så det är ju något positivt i alla fall. Hoppas det snart ger med sig då jag nu ska arbetsträna två dagar i veckan. Kommer ju inte att orka om jag inte kan sova ordentligt. Fast...om jag tänker efter kanske jag sover lika mycket som en "normal" människa, men jag är inte normal när det gäller sömn, jag måste sova mycket annars blir jag grinig, lättirriterad och går runt och gäspar hela dagen och får inget gjort. Sömntabletter vägrar jag att ta. Håll tummarna att min lätthet att somna snart återkommer!

Ska göra mitt första pass på BB i em. Först blir det lite utbildning om OAE (hörselscreening) och sedan jobb på avdelningen. Är nu sjukskriven juni månad och under den tiden ska jag arbetsträna två dagar i veckan. Sen får vi se, vi tar en månad i taget och det känns bra. Känns ju som att jag gjort enorma framsteg redan. Är otroligt stolt över att jag klarat av ca fyra timmar på förlossningen. Håll tummarna för att även min arbetsträning fortsätter att gå bra!  Ska försöka berätta hur det gick under kvällen.

2 kommentarer:

  1. Det är ju inte konstigt att kroppen inte funkar som den ska. Det tar tid (allt detta tjat om tid, jag vet!) för allt att bli som vanligt igen. Så småningom kommer du in i din gamla rytm. Tror att vardagssysslorna är bra för den sakens skull. Ta det lugnt nu och ha inte höga krav på dig själv. Se arbetsträningen som en miljöträning (vilket det ju är) och inte som något marathon du måste ta dig igenom. Ta pauser om det blir för jobbigt, ta avstånd och försök sedan igen eller en annan dag. Du fixar det där! Kram! Malin S.

    SvaraRadera
  2. Tack för att du tror på mig och min förmåga att ta mig tillbaks och de kloka råden!
    Kramar

    SvaraRadera