"They say that memories are golden,

well maybe that is true.

I never wanted memories, I only wanted you.



A million times I needed you,

a million times I cried.

If love alone could have saved you


you never would have died.



In life I loved you dearly,

in death I love you still.

In my heart you hold a place

no one ever could fill.



If tears could build a stairway

and heartaches make a lane,

I´d walk the path to heaven

and bring you back again.



Our family chain is broken

and nothing seems the same.

But as God calls us one by one,

the chain will link again."



Author unknown




torsdag 17 juni 2010

Härliga vecka, härliga dag!

Har varit en fullspäckad dag hittills. Först arbetsträning på BB, som gick bra. Skulle lära mig nytt bokningssytem på BB hemvård och det var inte så svårt, hade också hand om några patienter. För varje gång jag är där så går det bättre och känns lättare. Som det känns nu ska jag nog kunna jobba 25% i juli, hoppas det håller i sig. När jag kom hem från jobbet var det andra roliga grejer som väntade. Har inte varit så här glad någon gång efter att vi fick det hemska beskedet om Lucas. Det känns som att det definitivt finns ett ljus i tunneln och denna vecka började så bra och fortsätter i samma stil. Behöver alla dessa positiva förändringar i mitt liv just nu. Tror att jag till och med känner lite livsglädje och det var längesen! :-)

För att göra allt det positiva ännu bättre så har vår anhöriga som drabbades av bröstcancer äntligen fått påbörja behandling och mest troligt så har det inte spridit sig! Håller tummarna för dig vännen och tusen tack för en trevlig kväll!

Ska fortsätta eftermiddagen och kvällen med ett litet leende på läpparna. Nu ska jag fortsätta mina studier om LCHF-kosten, mycket intressant att läsa om bakgrunden och dessa kostråd passar mig perfekt. Älskar feta såser och kött! Mums. Hoppas jag lyckas bli av med några kilon ganska snabbt nu då...

P.S Undras om det är så här mano-depressiva känner sig? Tvära kast känslomässigt och humörsmässigt...vet aldrig hur dagen/veckan ska börja och sluta...

2 kommentarer:

  1. Vad skönt att höra att du har skymtat av lite livsglädje! Det är det minsta du är värd! Kram från din vän Marica

    SvaraRadera
  2. Ann-Louise...du är så fantastiskt bra på att beskriva dina känslor o tankar....att du just nu känner dig glad o med livsenergi är dig väl förunnat....Sorgen beskrivs ju ofta som varandes randig, så var i glädjen när glädjen är där.....tänker på Dig o Jimmy.Så fint Ni gjort vid Lucas gravplats.

    SvaraRadera