"They say that memories are golden,

well maybe that is true.

I never wanted memories, I only wanted you.



A million times I needed you,

a million times I cried.

If love alone could have saved you


you never would have died.



In life I loved you dearly,

in death I love you still.

In my heart you hold a place

no one ever could fill.



If tears could build a stairway

and heartaches make a lane,

I´d walk the path to heaven

and bring you back again.



Our family chain is broken

and nothing seems the same.

But as God calls us one by one,

the chain will link again."



Author unknown




lördag 5 juni 2010

Fest

Har nyss kommit hem från festen. Beslöt mig för att fara dit men jag tog bilen, ville inte dricka någon alkohol med tanke på mitt labila tillstånd. Gick bra från början men efter middagen när alla började komma i form och alla skrattade och pratade kände jag mig så malplacerad. Kände mig så utanför och det kändes ansträngande att sitta och försöka le och småprata. Till slut brast det. Hann dock gå bort från alla människor innan. Kändes bra att åka hem. Min sambo stannade kvar, han ville komma med mig hem men jag tyckte inte det var någon mening med att han ska sitta hemma med mig och se mig må dåligt då han kan umgås med sina vänner och försöka glömma allt en liten stund. Bara för att jag har en sämre dag behöver ju inte han ha det. Ska åka och hämta honom senare ikväll. Pratade med en god vän, som bor nära, när jag kom hem och hon undrade om jag inte ville komma över till henne men det känns som att jag bara vill vara ensam och tycka synd om mig själv ikväll. Behöver det ibland.

Senaste tiden tycker jag att det har gått bra framåt för mig men det är klart att det ska komma några bakslag också. Det har ju varit en ganska påfrestande vecka med arbetsträning på både BB och förlossningen och nu blev det för mycket. Känns surt men det är så det är, det är något jag ska igenom och det måste få ta sin tid. Men jag hoppas ändå att det blir en bättre dag imorgon.

Dagens plus är att jag kan ha min förlovningsring igen. Har inte kunnat ha den sedan någon gång i höstas pga all vätska och viktuppgång.

4 kommentarer:

  1. Kram gumman! Det ÄR HELT OK att bryta ihop! Ingen tycker mindre om dig för det! Blir du ledsen så låt det komma, stäng inte in det. Det kommer att gå i vågor, bättre och sämre dagar. Det är inget konstigt med det. Gråt det du behöver, det bestämmer du! //Malin

    SvaraRadera
  2. Har precis läst igenom din blogg. Tårarna rinner längs kinderna. Hur man tar sig igenom en sak sak är ofattbart. Du är stark! Fortsätt kämpa.

    //Sara

    SvaraRadera