Sista blommorna planterade
Haft en bra helg, skönt att må bättre efter veckans djupa dal. Fick ett tips av en vän om en mamma som bloggar om sitt liv och sin son som fick en hjärnskada i samband med förlossningen i januari i år. Känner igen mig i många av de känslor hon beskriver. Tror att de som får ett sjukt barn sörjer det barn de tänkt att de skulle få och det är därför som många känslor är samma som jag har. De sörjer det barn de inte fick, liksom vi. Hon är riktigt duktig på att beskriva sina känslor och hur deras liv ser ut nu. För mig är det en en stor del i min sorgeprocess att läsa om hur andra upplevt och hanterat sin sorg och hur de lyckats gå vidare i livet. Det inger hopp om framtiden. En lika stor del i min bearbetning är att skriva ner min känslor, bloggen har hjälpt mig mer än jag kunde tro. Jag är glad att jag vågade börja blogga och att jag fått så mycket respons, både här och på facebook.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar