Undersökning

 Spädbarnsfonden gör en undersökning om intrauterin fosterdöd. Ni som förlorat ett barn i magen svara gärna på enkäten, det har jag gjort! Enkäten hittar ni på följande länk Spädbarnsfondens webbenkät eller på spädbarnsfondens hemsida.

Problem

Tyvärr har det varit något problem med blogger så alla era fina kommentarer på föregående inlägg har försvunnit. Men tack iaf! Känns faktiskt lite vemodigt att jag ska sluta blogga här...

Tack för tiden som varit

Nu har jag bloggat i över ett år. Under den tiden har bloggen varit en viktig del i min sorgebearbetning. Ni är många underbara människor, både kända och okända, som har stöttat mig genom era fina kommentarer. Nu känns det som att bloggen uppfyllt sitt syfte, jag har inte samma behov att skriva av mig längre. Jag har en längre tid insett att jag skriver mer och mer om vår vardag och annat som händer i vårt liv. Lucas och sorgen efter honom tar mindre och mindre plats här. Därför har jag nu tagit beslutet att sluta skriva i denna blogg.  Känner jag behov i framtiden kommer jag att börja skriva här igen men för tillfället känns det som rätt beslut att iaf ta en paus. Jag kommer att fortsätta blogga men i en sluten blogg som mer riktar sig till de som känner oss. Ni som vill fortsätta följa oss i den nya bloggen kan maila mig på adressen som finns i högra spalten. Kravet är att jag får veta för och efternamn på er som vill följa oss.

Tack för tiden som varit, ni har betytt oerhört mycket för mig och jag hoppas att jag har kunnat tillföra er något också!

Kramar till er alla

Glädjande besked

Samma vecka som Lucas dog fick vi veta att Jimmies brors fru (Malin) har bröstcancer. Under det gångna året har hon kämpat tappert med behandling och får fortfarande viss behandling. I måndags gjorde hon mammografi och en grundlig undersökning och allt såg bra ut. Vilken lättnad och vilken lycka! :-) Vi kunde inte vara gladare för hennes skull. Många kramar från oss alla till dig.

Minneslund

Nu har vi ett fint ställe i trädgården som vi gjort till minneslund för Lucas. Än så länge har vi bara en ängel där men vi får fortsätta utsmyckningen när vi hittar något fint som vi tycker passar där. 

Finns också plats att tända ljus bredvid ängeln.

Sol. sol, sol

Sitter på altanen och njuter av solen nu. Robin sussar sött i vagnen och jag har redan hunnit vara på gymmet och träna. Hade tänkt fortsätta rensa mina blomrabatter (som inte är få) men jag insåg att ogräset kommer att vara kvar den dag det är mulet också! :-)

Fikaträff...

Idag var det fikaträff på jobbet. Bland annat vi som är föräldralediga och de som gått i pension var inbjudna. Tror ni att jag var där? Nä, jag skrev fel datum i almanackan så jag missade allt. Nu är jag less och sur. Hade verkligen sett fram emot det och så går jag och skriver fel datum i almanackan... Jag gillar inte min amningshjärna, ibland får jag vara glad över att jag minns vad jag själv heter. Hoppas ni som var där hade riktigt trevligt iaf!

Trädgården i bilder

Vårblommor

Rabarber

Gräslök



Helgen

Igår var det morsdag i Finland. Glömde ta bilder på kortet jag knåpat ihop åt mamma men hon blev glad iaf! :-) Det var även Robins dag igår, han blev två hela månader. Vår stora lillkille!

Helgen ägnades åt trädgårdsarbete (allt grävt för hand).

Nästa helg komer vi att plantera häck här.

Mycket jobb framför oss...

Amning

Debatten om det är ok eller ej att dricka alkohol när man ammar är i gång: http://www.aftonbladet.se/wendela/article12990729.ab

Enligt livsmedlesverket kan man dricka några glas vin när man ammar, det ska inte påverka barnet.  Men för min del är det ett självklart val att avstå alkohol även under amning. Jag drack inte alkohol under graviditeterna (och med två så täta graviditeter kan ni ju själva räkna ut hur lång tid jag var utan alkohol) och det gick bra, att avstå alkohol några månder till gör mig inget. Alkohol är en drog och jag vill inte ta några risker. Jag har förlorat ett barn och jag undviker allt som kan vara en risk för Robin. Men det handlar inte bara om om alkohol går över till bröstmjölken eller inte. Redan ett glas vin känner jag av och jag vill att mitt huvud ska vara helt klart när jag tar hand om mitt barn. Tänk om något skulle hända och jag inte reagerar tillräckligt fort pga alkoholen. Finns säkert de som inte känner av alkohol så fort men detta gäller för mig.

Hur gör ni/har gjort när ni ammar/har ammar och hur resonerar ni?

Goda nyheter

Änglamamman Annica är gravid, Alva och Tyra ska få ett litet syskon! :-) Blir alltid lika glad när änglamammor blir gravida igen.

Sköna dag

När Jimmie kom hem igår tog han Robin på en lååångprommis så jag fick sova. När de kom hem var det dags för amning och sedan somnade jag i princip om direkt efter det. Lilleman måste ha känt på sig att mamma var trött och behövde lite extra sömn för han vaknade inte om igen förrän efter FEM timmar. Nytt rekord. Jag har inte sovit så många timmar i sträck på ett halvår tror jag. För att sedan surprisa ännu mera sov han ända till klockan 07.15 imorse. :-) Nu är jag utvilad och fit for fight igen! Idag har vi tagit en långpromenad på morgonen och jag har städat huset. Härligt!

Sängmobilen

Idag är jag trött efter att lilleman vaknat runt 04 en längre tid. Då jag inte kan sova/vila när han sover i vagnen ute försöker jag få honom att sova inne i sin säng. Det går inte alls. När jag lägger igång sängmobilen för att söva honom börjar han skratta och prata! :-) Från att han varit trött och kämpat för att hålla ögonen öppna till att vara helpigg på två sekunder. Sängmobiler ska ju ha motsatt verkan... Blir nog vagnen iaf och jag får vänta med min tupplur tills Jimmie kommer hem.

Rädsla

Jag klarar inte längre av att läsa berättelser om de som förlorat ett barn som fått leva utanför magen. Varje gång jag halkar in på en sådan tragisk historia blir jag alldeles kall och livrädd och måste gå och titta till lilleman. Min största rädsla här i livet är att även Robin ska lämna oss. Oftast kan jag kontrollera rädslan men ibland tar den över. Den skräck jag känner då går inte att beskriva. Jag hoppas verkligen att jag aldrig behöver gå igenom sorgen att förlora ännu ett barn. Det räcker med att ha förlorat Lucas. Vi har fått vår beskärda del av sorg. Tyvärr är det inte så livet fungerar. Det finns aldrig några garantier. Det enda man kan göra är att hoppas och försöka leva utan att ständigt gå omkring och vara rädd och fundera över vad som kommer att hända. Oftast lyckas det och jag kan hålla rädslan och skräcken på avstånd men de finns alltid djupt inom mig.

Träning

Imorse tränade jag för första gången på myyycket länge (förutom promenader då). Gick 30 min till gymmet, styketränande 45 min, körde lite kondis på crosstrainern 10 min och gick sedan hem 30 min. Styrketräningen gick bra (är bara så otroooligt svag...) men jag höll på att krevera på crosstrainern. Klarade knappt ynka 10 min på lägsta nivån. Kan bara bli bättre vilket iofs är sporrande om jag märker stora framsteg från början! Men oavsett så var det fruktansvärt skönt att känna kroppen jobba igen! :-) Två ggr/vecka är planen till en början. Förresten så skötte Robin sig utmärkt, han sussade sött hela tiden! :-)

Mössor

Mössor jag sytt



Trötter

Man blir trött av att leka i babygymmet! :-)

Snö...

Nog för att jag tyckte det var lite kallt idag men att det skulle snöa, det trodde jag inte. Nu vill jag ha sommar, inte snö!!

Första skorna

Kunde inte motstå att köpa dessa söta små skor till lilleman

Valborg



Fina fötter

Har varit på fotvård idag och under tiden tog Jimmie lilleman på en långpromenad. Det behövde mina trötta fötter verkligen. Två täta graviditeter sliter på fötterna. Så skönt det var. Alla gravida/nyförlösta borde få fotvård! :-)

Dopinbjudan



Tankar

Nu när lillebror har kommit så blir det mindre och mindre tid till tankar om Lucas. Han finns där och jag tänker på honom varje dag men jag grubblar inte lika mycket som förut. Tiden går och helt plötsligt är det en ny dag. Mina tankar kretsar mest runt Robin, hans behov och utveckling. Visst undrar jag om de två bröderna skulle ha liknat varandra både till sätt och utseende. Utseendemässigt ser jag att lillebror ibland har många drag som liknar storebrors men jag kommer aldrig att få jämföra dem sida vid sida. När det gäller deras personligheter så kan jag bara jämföra hur de var i magen. Samtidigt så vet jag att om Lucas hade fått leva så skulle troligen Robin inte funnits hos oss nu. Kanske var det det som var meningen med Lucas död, att lillebror Robin skulle få komma till oss istället. Vem vet? Det jag dock vet är att lillebror är en mycket älskad och efterlängtad liten bebis och kommer så vara resten av sitt liv! Lucas kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Robin kommer att växa upp med vetskapen om att han har världens finaste ängel till bror och att han själv är världens finaste bror här på jorden. Men det gör ont när jag tänker på att Robin aldrig får träffa sin bror.

Parfym, vem behöver det?

By the way, i morse åt lilleman lite för mycket. När jag lyfte upp honom la han iväg värsta spyan...mitt mellan mina bröst! Härligt när kräket rinner ner mellan tuttarna och samlas upp av bh:n... Har upptäckt att detta resulterat i att jag nu luktar som en blandning mellan bröstmjölk och bebisspya. Någon som är intresserad av att marknadsföra och sälja (jag kan bistå med ingredienser)?

Mirakeldroppar!

Minifom är tydligen rena magin. Robin har nu kunnat sova upp till 4 h i sträck utan att bli väckt av pruttar eller rapningar. Han är en helt ny kille tack vare dessa små mirakeldroppar! Är så härligt att se att han slipper ha magknip. Nackdelen är att mina bröst håller på att sprängas ibland då det blir så långt mellan amningarna men det kan jag ta. Får pumpa ur och frysa in! :-)

Håll tummarna

En kompis väntar barn. Hon är i v. 29 nu och igår morse gick vattnet. För tillfället mår bebis och mamma bra men håll tummarna att bebis hålls kvar i magen ett tag till!!

Gårdagen

Det vackra vädret fortsätter. Igår blev det en lååång prommis på morgonen. En liten upptäcktsrunda i vår nya by. Sedan blev det trädgårdsarbete resten av dagen. Har haft massor av sork och vi hittade även en död sork i en av blomrabatterna. Jag räfsade så mycket att jag slocknade klockan 18.30 igår kväll och har bara vaknat för att amma tills jag klev upp vid 07 imorse. Sjukt trött och sjukt ont i kroppen efter allt kroppsarbete. Jag är verkligen inte vältränad efter alla graviditeter och förlossningar.

Minifom

Semperdropparna verkar inte fungera. Tycker nästan han fått mer tjorv med magen sedan jag började ge honom det. Sedan om det beror på dropparna eller nåt annat vet jag inte. Nu skippar jag dem iaf och börjar ge Minifom istället! Hoppas verkligen att de funkar och han slipper magknipet.

Glad Påsk

Hoppas ni alla får en riktigt trevlig påskhelg. För vår del har den börjat bra med strålande solsken. Ska bara vara hemma och pyssla på i trädgården, ta långa promenader och njuta! :-)

Mössa

Då har jag sytt min allra första mössa någonsin!!



Magdroppar

Det här får lilleman nu. Han är så pruttig och rapig, speciellt kvälls och nattetid och det gör att han vaknar och inte kan sova ordentligt. Oftast verkar han inte ha ont av alla gaser men ibland kniper det till ordenligt. Hoppas det hjälper för han blir så trött av att vakna och rapa hela tiden och om jag inte hinner rapa honom så käks han istället... Dsk på BVC rekomenderade dessa före Minifom då man bara behöver ge Semperdropparna en gång/dag.

Pannband

Trodde det skulle vara lätt att sy ett pannband men det visade sig vara svårar än jag trodde. Men nu är det klart och här är resultatet (lovade ju att visa allt jag syr oavsett om det blir bra eller dåligt!).

Cookies

Jag har nöjet att få testa Marabous nya kakor och eftersom jag är ett kakmonster (och en godisgris) passar det mig alldeles utmärkt. :-) Jimmie är lite oroad dock, han tycker redan att jag äter för mycket kakor (börjar ta slut i frysen nu igen, undrar hur det gick till??). Älskar cookies av olika slag och tycker att dessa var riktigt goda. Mjölkchokladen var bäst enligt mig.



Dagens mått

Idag var det vägning på BVC. Är drop-in tisdagar och torsdagar. Går dit mest för att det är roligt att se hur mycket han växer, han har skött sig så snyggt så egentligen behöver vi inte väga så ofta. Idag vägde han 4470g och var 55,5 cm lång. För exakt två veckor sedan vägde han 3840g och var 52,2 cm lång. Konstigt att de små liven inte har växtvärk så fort som de växer. Eller kan de ha det när de är så små?

En glad mamma är jag i alla fall! :-)

Skrämmande!

Man ska tydligen akta sig noga för att bli våldtagen i Grekland om man är från Skandinavien... http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12890514.ab

Blogg problem

Har hört att några har svårt att ta sig in på bloggen från och till. Nu undrar jag om ni är många som haft problem?

Mumsig mjölk!

Alltså, ni skulle se Robin när det vankas mat. När han får se bröstet blir han så till sig att han inte riktigt vet vart han ska ta vägen!! :-)

Träff

Igår var mina föräldralediga kollegor hit på lunch! Vi är många som fått barn senaste året. Vi var fem mammor och fem barn i åldrarna 5 veckor - 9 månader. En kollega kunde inte komma då hon blivit förkyld och en kollega är höggravid och ska föda när som helst om bebisen inte kommit redan. Riktigt trevligt var det att ha huset fullt med trevliga människor och goa barn. Tänk så livat det kommer att vara om ca ett år då alla barn kan springa runt och busa! Det ser jag fram emot. :-)

Känner mig så lycklig över att jag får vara en del av allt detta! Nu tillhör jag inte bara gruppen av änglamammor, nu tillhör jag även gruppen mammor med levande barn. Vilken glädje!

Rådjur

Robin sussar sött ute i sin vagn, helt omedveten om att ett rådjur nyss skuttade över gården bara några meter ifrån honom! Kattgallret känns ganska tryggt även om jag inte tror att ett rådjur skulle gå fram till vagnen.

Namnet

Nu är det äntligen bestämt

Robin Alexander

Ännu en fin mössa

Fick denna fina mössa av en kompis som var förbi igår! Den kan Lilleman ha till hösten. Så fin han kommer att bli! :-)

Det bästa är att min kompis lovade mig att visa hur man syr mössor så nu ska jag försöka mig på det. Skulle visst inte vara så svårt men jag har inte sytt något sedan jag gick i högstadiet. Inte förrän nu. Fick en symaskin förra året när jag fyllde år av mamma och styvpappa och den har stått ouppackad sedan dess. Hade tänkt sy upp alla gardiner som bara var uppsatta med knappnålar. Kändes inte speciellt barnvänligt att ha knappnålar i den höjden med ett litet krypande barn. Men så dog Lucas och det kändes inte lönt att börja sy upp gardiner och nåt annat var jag inte heller sugen på att sy. Men nu har jag börjat sy upp våra gardiner och jag har, håll i er nu, sytt upp ett par byxor åt Jimmie! Och det blev bra!!!!! Så nu blev jag taggad på att sy mer. Lovar att visa de mössor jag syr (även om de blir riktigt misslyckade).

Dagen

Idag när vi kom till kyrkogården fanns det ingen snö på Lucas grav! Så härligt. Det närmar sig för blomplantering. Längtar efter att få göra fint vid graven. Är så grått och tråkigt nu. Var tvungen att klippa bort ljungen då den såg så risig ut och påskliljorna som vi la dit på årsdagen frös redan första veckan.

Idag har vi också hunnit med att köpa utemöbler och en till likadan solstol som vi redan har. Undras om jag kommer att hinna använda den nåt i sommar?

Varje dag lägger vi lillen på mage i babygymmet så han kan träna nacken. Problemet är att han är så snabb på att vända till rygg att han inte får så mycket nackträning. Vi vänder honom tillbaks till mage och på två röda ligger han på rygg igen, så håller vi på ett tag och sen får vi ge oss för han blir så arg på oss!  :-) Nåja, att han vänder sig är ju bra träning också. Det är faschinerande hur fort dom små liven lär sig.

By the way, i natt sov lilleman hela fyra timmar i sträck!!

1 månad...

... är det idag sedan lilleman kom till världen. Det firade han med ännu ett bedårande smile! :-)

Tänk så fort tiden går. Känns som att han nyss kom ut ur magen min. Under månaden som gått har vi lärt känna varandra mer och mer och vi försöker få in lite rutiner i vardagen, vilket är lättare sagt än gjort. Precis när man tror att han börjar få nån sorts rutin på mat- och sovtider så ändrar han sig totalt. Men det är väl det som är charmen med ett litet spädbarn, man vet aldrig hur morgondagen ser ut! :-) Men jag tycker att det har gått riktigt bra och vi har en mycket snäll liten gosse (som börjar bli stor, 3840g och 52,2 cm  i tisdags).

Varje dag sitter vi och tittar på honom och frågar oss hur det kan vara möjligt att vi fått en sån söt liten kille. Och om det verkligen är sant att vi nu har en livs levande bebis. Varje natt när jag ammar undrar jag om det fortfarande bara är en dröm. Det är ju det här jag längtat efter så otroligt mycket. Att ta hand om ett litet barn. Vårt barn. Lucas lillebror.

Minns när Lucas dog, min högsta önskan var att få ta hem honom och amma honom och ta hand om honom. Det där med amning har jag varit nyfiken på under lång tid. Varje gång jag har hjälpt någon på BB har jag undrat över hur det känns att få amma sitt barn. Nu vet jag, och det är helt magiskt!

Effektiv dag

Idag har jag hunnit med mycket och nu är jag trött. Ska bara vänta på att lilleman vaknar och vill ha mat sen blir det sängen för min del.
Dagens aktiviteter för de som är intresserade:
- Ammat x 150 ggr ungefär (som det ska vara med småttingar med andra ord)
- Pumpat ur bröstmjölk x 1 (kan vara bra att ha i frysen)
- Besök av psykologen (avslutande samtal vilket kändes bra)
- Omplantering av samtliga blommor utom orkidén (har inte hänt på flera år, de stackars blommorna hade nästan ingen jord kvar...)
- Besök av fina vänner samt deras underbara småtjejer (han får det inte lätt gossen min som ensam kille med dom) :-)
- En timmes promenad till och från gymmet för inhandling av gymkort (de hade ett bra erbjudande idag då det är världshälsodagen)
- Har även hunnit med två kortare promenader under dagen

Någon annan än jag som tror att jag är mycket påverkad av hormoner för tillfället?? Så här aktiv har jag inte varit på år och dagar! Imorgon ska jag slappa.

Lilltrollet

Magknip

Senaste tiden har lilleman haft det lite körigt i magen. Han verkar ha ont i magen efter amning och pruttar mycket. Sedan igår har jag uteslutit mjölkprodukter ur min kost och jag tycker redan att jag märker skillnad. Inatt sov han tre timmar mellan varje amning, det har inte hänt ofta kan jag säga! Blir nog att vara utan mjölkprodukter en lååång tid nu för det är inte roligt när han har ont. Man känner sig så hjälplös och mammahjärtat blöder då man provar allt och han fortsätter att vrida sig och ha ont...

Dop

Idag blev det klart. Det blir samma präst som begravde Lucas och som ska döpa lilleman! Dessutom ska samma fina tjej som sjöng på begravningen sjunga på dopet också. Känns så bra att dessa människor som delat vår sorg nu också får dela vår glädje!

Bad

Lilleman älskar att bada. Imorse då jag badade honom gav han mig ett bländande leende! Mammahjärtat tog ett extra skutt av glädje i bröstet. :-)

Premiär

Nu är det första tuppluren ute i vagnen helt på egen hand för lilleman. Hittills har jag bara sprungit ut och tittat så han andas ca 5000 gånger på 40 minuter... Tur att jag har kattgallret, annars skulle det väl ha varit det dubbla antalet. Blir väl glesare med det med tiden hoppas jag. Han verkar sova så gott i vagnen och det gör mig glad! Frisk luft är bra.

Kanske

Vi kanske har ett namn på lilleman snart!! :-)

Trötthet inte bra nattetid :-)

Var väldigt trött inatt under amning och blöjbytena. Inte bra.  Tröttheten gjorde att jag var mindre uppmärksam och långsammare än vanligt. Detta resulterade i att jag blev nerkissad inte en utan TVÅ gånger. Så när morgonen kom hade jag inga rena nattlinnen kvar... Men lika glad är jag för det! :-)

Färggranna muffins

De fick godkänt av Jimmie och min pappa! :-)

Lycka!

Stod och hängde upp lillemans nytvättade kläder nyss. Kan fortfarande inte riktigt förstå att vi har en liten bebis, som ryms i de kläderna, att ta hand om. Vår dröm om ett levande barn har gått i uppfyllelse. Vi är så lyckligt lottade. Vi är föräldrar till världens finaste ängel i himlen och världens finaste mirakel på jorden!

Nej tack

Kollade på förlossningskliniken igår. Under en förlossning var det så mycket anhöriga inne på rummet att de inte ens gick att räkna. Personalen hade svårt att ta sig igenom folkmassan. Själv skulle jag nog köra ut alla utom Jimmie, nåt privatliv vill jag ha. Men det är kul att se och jämföra hur förlossningar går till i andra länder (ok, barnen kommer ju ut på samma sätt men allt runt om).

Tänkvärt

Tack för alla era fina kommentarer på gårdagens inlägg. Tyvärr finns det fortfarande de som anser att Lucas och andra änglabarn inte funnits och att man därför inte ska få sörja. Finns även de som anser att alla ska sörja enligt en viss mall, dvs försöka glömma så fort som möjligt och inte prata om det. Kan säga att det finns lika många sätt att sörja som det finns människor på jorden och det är de som vågar sörja och vågar minnas, trots all smärta, som mår bäst i det långa loppet. Att dessutom påstå att vi skulle älska Lucas lillebror mindre för att vi saknar och minns storebror är helt förkastligt. Bara för att man får ett syskon till sitt första barn så älskar man inte något av barnen mindre för det. Dessutom tror jag att vi uppskattar lillebror ännu mer just pga det vi varit med om. Vi vet hur det är att förlora ett barn och vi vet att liv plötsligt och hastigt kan ryckas ifrån oss, därför gäller det att ta tillvara varje liten stund vi har med vårt lilla mirakel. 

Jag hoppas att dessa inskränkta människor ändrar sitt beteende och tänker efter om någon i deras närhet behöver deras stöd vid en förlust, annars kan de såra så oerhört mycket.

Förresten...

...då borde det ju vara mycket konstigt att vi äter smörgåstårta, tårta och annat gofika på minnesstunden efter en begravning, eller?? Det är ju en stund att minnas den döde och det gör vi genom att äta gott, berätta historier, spela den dödes favoritmusik mm.

Suck

"Förstår er stora sorg! Men att göra en tårta för en som inte längre finns med er???? Han finns i era tankar, låt det vara så, du drar ner dig själv. Han finns där uppe och ser er och vet att ni tänker på honom ändå. Du måste gå vidare,...det är ingen som tror /tycker att du glömt honom, man glömmer aldrig! En vän! /Kram"

Att jag gjorde en tårta har INTE att göra med att jag tror att Lucas tror att vi inte täker på honom annars! Jag vet, att han vet att jag/vi tänker på honom varje dag och att han är mycket älskad trots att han blev en ängel. Tårtan var till för oss, ett sätt att göra hans födelsedag speciell, precis som vi skulle ha gjort om han fått leva. Jag kommer att fortsätta göra tårtor på hans födelsedag, liksom vi kommer att fortsätta besöka hans grav och tända ljus på hans födelsedag. Det handlar om ritualer. Många änglaföräldrar har olika ritualer på speciella dagar, det kan handla om att baka tårtor, blåsa såpbubblor vid graven eller annat. Oavsett så är dessa ritualer mycket viktiga för oss och handlar inte om att "dra ner oss". Det blir ett fint sätt att minnas honom på och minnas den dagen han föddes. Och jag är säker på att lillebror kommer att tycka det är roligt att få tårta på den dagen hans storebror är född. Istället för bara sorg och tårar så får vi fika gott och försöka minnas honom med glädje. Det samma är det med ballongerna vi knöt fast på Labanstenen. Ballongerna är till för oss och för att visa att detta är en mycket speciell dag för oss. Vi släppte även upp varsin ballong när vi stod vid graven. Fortfarande handlar det om ritualer och om att göra något fint samtidigt som vi minns. Det handlar mer om ett sätt att försöka förvandla sorgen till något positivt. Jag tror att de som inte har olika ritualer utan istället försöker glömma allt mår sämre än vad vi gör.

Alla ni som läser detta är välkomna att ge er syn på saken.

En sista sak: Säger en enda människa till åt mig "att jag måste gå vidare" exploderar jag!!!! Det handlar inte om att gå vidare, det handlar om att lära sig leva med sorgen och saknaden! För precis som du (anonym) skriver så glömmer man aldrig! Och jag lär mig, mer och mer, att leva med sorgen och saknaden för varje dag som går, det är lillebror ett levande bevis på. För skulle jag inte försöka, och kommit en bra bit på vägen, så skulle han inte blivit till.

3 veckor

Igår satt vi och beundrade vårt lilla troll när han låg på mage i babygymmet. Helt plötsligt vänder han sig från mage till rygg! Trodde inte våra ögon, han är ju bara tre veckor gammal. Vi lade tillbaks honom på mage och tro det eller ej men han vände sig en gång till! Vi har en riktig stark trollunge här hemma. Får se om han upprepar bravaden idag, då ska jag stå beredd med kameran och filma. :-)

Graven

Blommorna till graven

Graven

Memoriam i VK



1 år

Grattis på födelsedagen vår älskade ängel!

Om du ändå fick fira den här hos oss...

Lucas Hägglund Knipström

*2010-03-28†

Tårta

Lucas födelsedagstårta.

Kattgaller

Fick ett kattgaller till vagnen av syrrans snälla granne Heidi! Nu kan jag ha lilleman ute utan att behöva oroa mig för alla katter som springer här. Tusen, tusen tack!

Ett år...

Idag är det exakt ett år sedan vår mardröm började. Idag är det ett år sedan vi fick beskedet att vår bebis i magen inte längre levde...

Lite roligt var det

Sitter och läser nyaste mama-tidningen och läser följande: "När väl barnet är ute kommer efterbörden, som alltså är moderkakan som ju inte behövs längre. Somliga barnmorskor är ytterst fascinerade av den och vill visa upp "livets träd" medan du fortfarande knappt fattar vad som hänt". Började skratta när jag läste det för jag är nog en av dessa barnmorskor som är fascinerad av "livets träd". Jag frågar alltid paret om de vill se moderkakan. :-)

Väntan...

Sitter nu och väntar på att mamma och syrran ska landa. De ska tillbringa helgen hos oss. Mamma har ju träffat lilltrolle vårt men för syrran är det första gången hon ser honom. Anar att hon längtar massor!

Mössa

Fick denna fina mössa av en vän. Hon gör mössorna själv och det finns även möjlighet att köpa. Titta in på hennes blogg HÄR.

Tack så mycket!

Ommålning

Tyckte Barbalala (den gröna) blev för mörk när färgen torkat så jag beslöt att måla om den i går kväll. Nu är jag helnöjd! :-)



Väggmålningen

Nu är den äntligen klar. Har målat som aldrig förr i flera dagar när lilleman har sovit. Är riktigt nöjd faktiskt.



Dagens projekt - Barnrummet

Spöket Laban

Barbapapa

Tror det kommer att bli bra när det är färdigt. Ska visa en en bild på hela väggen när det är klart så ni ser storleken på målningen.

Grädde!

Var på BVC idag och vägde och mätte. Den här mjölkmaskinen producerar visst grädde. Lillkillen vägde 2950g i torsdags och idag vägde han 3180g. Dessutom hade han vuxit 1,5 cm sedan han föddes för två veckor sedan. Bra att han sköter sig snyggt, det gör mamma lugn! :-)

Första besöket hos brorsan

Det här är det närmaste ett syskonfoto vi kommer.

Så tråkigt att Lilltrolle inte får lära känna sin storebror.

Kärlek

Det går inte med ord att förklara känslan av att få lära känna en ny liten människa. Nu får vi höra en underbar liten röst, se vackra mörkblåa ögon och studera varje litet hårstrå. Det är så fantastiskt och så olikt det vi var med om när Lucas föddes. Då var vi tvungen att säga farväl och minnen är allt vi har kvar. Nu får vi lära känna lillebror och skapa nya minnen varje dag. Det går inte att se sig mätt på det lilla underverket och jag saknar honom varje sekund jag inte ser honom. När Lucas föddes brast mitt hjärta av sorg, nu svämmar mitt hjärta över av kärlek. Saknaden efter Lucas är enorm men lillebror har gett livet en ny mening.

Förlossningen

Dag 1
Som ni vet, for vi på måndag morgon in till förlossningen för igångsättning. Huvudet hade inte trängt ner något utan var högt och rörligt så några hinnor kunde barnmorskan inte ta hål på. Jag fick värkstimulerande dropp för att huuvdet skulle tränga ner. Vid kl 19 hade huvudet kommit så pass långt ner att bm kunde ta hål på hinnorna. Då trodde jag att det skulle gå ganska snabbt, precis som det gjorde med Lucas. Jag hade smärtsamma värkar och tiden gick men det hände inte speciellt mycket. Barnmorskan upptäckte att bebis hade handen framför huvudet. Redan i magen var lilltrolle väluppfostrad, han skakade hand med alla som kontrollerade öppningsgraden. :-) Den där lillhanden fortsatte envist att vara kvar framför huvudet. Vid 01-tiden hade det inte hänt speciellt mycket och det beslutades att droppet skulle stängas av. Efter ca en timme hade värkarna glesat ut men de jag hade var fortfarande smärtsamma. Jag fick då morfin att sova på. Har aldrig varit så hög i hela mitt liv, fick nästan panik då jag kände hur jag försvann in i dimman. Otäck känsla. Men det gjorde susen och jag sov resten av natten.

Dag 2
Pigg, utvilad och med påfyllda energidepåer kopplades värkstimulerande dropp igen vid 09-tiden på tisdag morgon. Nu började det hända grejer, sakta men säkert. Vid 14-tiden var jag öppen 6 cm, huvudet stod en bit upp fortfarande. Ont hade jag och det blev allts svårare att slappna av. Varken värme, bäckenpress, sterila kvaddlar eller lustgas hjälpte speciellt mycket. Fick en livmoderhalsbedövning då jag vägrade ryggbedövning. Den hjälpte bra och jag kunde slappna av. Och då jag kunde slappna av så öppnade jag mig snabbare. Efter 35 minuters krystande, kl 16.45, kom äntligen vår efterlängtade bebis, med handen framför huvudet. När handen tittat ut sträckte bebis på armen och gjorde entré likt superman. :-) Skulle faktiskt själv velat se det!

Det går inte att förklara känslan när vi hörde att denna bebis skrek. Det vi hade så svårt att föreställa oss hade hänt, vi fick en levande bebis. En mirakelbebis. En älskad lillebror.

Ovanliga namn

Sitter och tittar på olika namn. Pi, Po och S är några ovanliga namn. Och det finns tydligen 27 stycken i Sverige som heter Snorre...

Saknad

Hur kan man sakna någon som ligger och sussar sött i rummet bredvid... Vill mysa med vår trollunge hela tiden!

Ooops

Idag när vi hade besök av BVC och jag bytte blöja höll lilltrolle på att bajsa ner hela mig. Det var bara det att jag hann hoppa undan och han sprutlackerade halva elementet istället. Jimmie skrattar fortfarande... :-)

Annars så var det mest information vi fick idag. Lillskrutt vägde idag 2950g och är snart uppe i sin födelsevikt. Ska till BVC och väga honom på måndag igen.

Har även hunnit på en kort promenad i det fina vädret. Så skön känsla.

BVC

Första besöket från barnavårdscentralen idag. Spännande! :-)

En vecka

Nu har bilirubinet sjunkit som det ska så nu behöver vi inte ta fler prov! Äntligen får vi vara hemma och njuta och slippa åka in till sjukhuset hela tiden.

Idag 16.45 är det en vecka sedan lillebror föddes och vår ängel blev storebror. Det har varit en turbulent vecka på många sätt. Först försöka förstå att vi fått ett levande barn. Bara det är stort och ofattbart. Sedan att faktiskt förstå vad vi gick miste om när Lucas dog. Det var så här det skulle ha varit redan för ett år sedan... Dessutom har jag haft svårt att sova. När bebis har sovit har inte jag kunnat sova då jag hela tiden kontrollerat att han andats. Nu börjar det ge sig och inatt har jag kunnat sova riktigt bra även när bebis sovit. Oron har släppt lite grann. Men den är nog något man får lära sig att leva med. Har funderat lite på att eventullt skaffa andningslarm men det känns inte som att jag vill det riktigt än. Jag vill vänta ett tag till och se om jag kan slappna av utan.

I övrigt är allt så himla underbart. Vi kan inte sluta titta på den söta trollunge vi nu får ha hemma hos oss. Några har frågat om namn, kan säga att vi inte ens är i närheten att ta ett beslut. Ni får gärna komma med förslag.

Premiärtur

Är hemma igen. Lillkillen svarade bra på ljusbehandlingen men bilirubinet steg igen efteråt. Ska dit imorgon och ta nya prover. Hoppas det ger med sig snart...

Idag när vi kom hem tog vi premiärtur med vagnen i det vackra vädret. Vilken känsla. Vi fick gå en promenad med en livs levande bebis i vår vagn. Det vi drömt om så länge gick äntligen i uppfyllelse. Känns så overkligt, som om vi bara drömmer. Kan inte förstå att han är vår. Det är helt magiskt.

BB igen...

Är tillbaka på BB. Gossen är så pass gul att han måste ljusbehandlas igen. Hoppeligen går det ner ordentligt nu. Blir kvar åtminstone till imorgon. Ljusbehandling är inte alltför ovanligt men det gör ändå ont i mammahjärtat. Vill att det blir bra nu så vi får vara hemma med vår skatt.

Vårt lilltroll!

Tack Emilia!

Tårarna flödade då jag läste det Emilia skrivit till oss.

"Efter regn kommer solsken, det sa en vän till mig,
Å nu har solen kommit åter, vi har längtat efter dig!
Och vår Lucas i himlen, men stolthet på oss ser.
Han vakar över dig du fina.
Se han vinkar nu och ler"

Tusen tack för de fina orden, de betyder otroligt mycket för oss!

Hemma

Sitter här med tårar i ögonen efter att ha läst alla era fina kommentarer. Tusen tack för alla lyckönskningar!

Vi har nu fått komma hem med vårt mirakel. Känns helt fantastiskt och otroligt overkligt på samma gång. Lillkillen blev gul så han fick ljusbehandling under natten som var. Ska in för nytt prov imorgon. Förhoppningsvis har det gått ner ännu mer då så han slipper mer ljusbehandling.

Lovar att uppdatera hela resan så fort jag hinner/orkar. Även bilder på vårt lilltroll utlovas.

Många kramar till er alla!!

Lycka!!

Kan med glädje berätta att igår, 8/3 kl 16.45, föddes Lucas lillebror! Tog lite tid då han kom med handen framför huvudet men allt gick bra och vi mår alla super. Det lilla miraklet vägde 3075g och var 49 cm lång. Går inte att beskriva vilken glädje och lättnad vi känner!

Tack för alla tummar och lyckönskningar!

YES

Har pratat med förlossningen, vi är välkomna in!!!!!!

Pirrigt!

Ja, då är det snart dags. Pirrigt värre. Håll tummarna att det är lugnt på förlossningen imorgon så vi får komma in och håll tummarna att vi får komma hem med ett levande barn om några dagar!

Jag uppdaterar så fort jag kan om hur det gått!

Sista

Här kommer en sista bild på magen, tagen alldeles nyss, i v. 37+6!

Snaaaart

Den här dagen har gått ganska fort. Vi började med en promenad i det vackra vädret, sedan blev det att titta på skidåkning på TV. Min nya idol är Johaug, vilken duracellkanin i uppförsbackarna! Vi har även hunnit med att handla och nu är det TV´n som gäller igen. Snart Melodifestivalen. Hoppas morgondagen går lika fort. Då har vi inplanerat ett besök vid graven.

En endaste fjuttig dag till, sedan får vi hoppas att det är lugnt på förlossningen så vi får komma in och föda barn!

Konstigt

Det slog mig plötsligt att från nästa vecka nångång kommer jag inte att vara gravid mer. Så konstigt det känns. Jag har varit gravid så länge, med endast några få månaders uppehåll, att det är så jag identifierar mig nu. Jag är tjejen som alltid vankar runt med en stor mage. Från och med nästa vecka är jag istället mamma till ett levande barn. Jag kan börja träna upp min kropp igen och det kommer att dröja innan den blir ett hem till ett barn igen. Mycket konstig känsla...

Busunge

Har en riktig busunge i magen! Igår fick den för sig att göra en kullerbytta med den följden att huvudet hamnade upp och rumpan ner... Men innan jag gick och la mig så hade den snott tillbaks. Nu ligger den tvärs över med huvudet som trycker mot mitt höftben. Den har alldeles för mycket utrymme. Eter denna graviditet ska jag se till att mina magmuskler är ordentligt på plats igen innan/om det blir en till graviditet. Får se om det blir en vändning före igångsättning på måndag...

Det positiva med alla kullerbyttor och allt bökande i magen är att jag känner att bebis mår bra! :-)

Award

Tack Eva för nomineringen!



1. När började du blogga?

Jag började blogga 13:e april 2010, ca två veckor efter Lucas fötts.

2. Vad handlar din blogg om och vad skriver du om i den?

Den handlar om vår älskade son Lucas som blev en ängel innan han föddes. Om vårt liv efter Lucas, vår sorg , vår saknad och vägen till ett syskon. Även lite annat tenderar att slinka med ibland.

3. Vad gör din blogg speciell?

Att den handlar om att förlora ett barn. Men annars så tror jag inte att den utmärker sig jämfört med andra änglabloggar.

4. Vad fick dig att börja blogga?

Jag behövde ett sätt att bearbeta Lucas död. Att skriva ner tankar och känslor och samtidigt få kommentarer har visat sig vara ovärderligt. Det har fått mig att tänka i nya banor.

5. Vad skulle du vilja ändra i din blogg?

Det enda jag hoppas på nu är att jag om några dagar ska kunna skriva och berätta om hur det är att få ett syskon till en ängel!

Jag skickar nomineringen vidare till Monica, Maria och Ängla mammas tankar

Varför igångsättning?

Det är några som undrat varför jag ska sättas igång. Här kommer svaret:

Det finns ingen medicinsk indikation till varför jag ska sättas igång utan det handlar om min oro och rädsla för att även denna bebis ska dö i min mage. Statistiskt sett ska det inte hända en gång till då Lucas var fullt frisk (inget genetiskt). Men statistiskt sett ska det inte hända överhuvudtaget. Det vi drabbades av drabbar endast 0,3-0,4%. Det är alltså 99,6-99,7% som föder levande barn. Det gjorde inte jag och statistiken känns mest som ett hån. Nu räknas jag som fullgången och på måndag är jag exakt 38 fulla veckor och det känns som att då har jag gjort det bra. Jag har levt med en ständig rädsla att något ska hända och nu vill jag få ett slut på det. Jag vill att vår bebis kommer ut levande innan något går galet igen. Helst skulle jag vilja bli igångsatt idag men jag vet att det är bra om bebisar iaf får bli 38 fulla veckor då det inte finns några medicinska indikationer till det.

När är det dags?

Tänkte avslöja vilken dag det är planerat för igångsättning, har förstått att ni är nyfikna! Om ingen bebis har tittat ut före och om det inte är fullt på förlossningen så blir det igånsättning på måndag. Inte många dagar kvar nu och det börjar bli riktigt pirrigt. Vi längtar så otroligt mycket!

En annorlunda dag

När jag väntade Lucas planerade jag att vi skulle fira min 30-årsdag på varmare breddgrader. Jag drömde om en härlig semester med familjen på ett barnvänligt hotell. Jag såg framför mig hur vårt barn skulle plaska runt och skratta i poolen och vi skulle vara världens lyckligaste familj. Nu blev det inte så men jag är nöjd ändå med min 30-årsdag. Jag har turen att ha en levande bebis i min mage och vår dröm om att få ett levande barn håller på att gå i uppfyllelse. Vi är närmare målet än vi någonsin varit. Dessutom är vi redan föräldrar till världens finaste ängel! Jag är alltså 30 år och snart tvåbarnsmamma. En mamma på två väldigt olika sätt. Jag är tacksam för den tid vi fick med Lucas och jag är tacksam för den tid vi nu har med lillasyster/lillebror. Naturligtvis saknar jag Lucas oändligt mycket men jag är glad över att vi fick ha honom en liten stund.

Så här sitter jag nu på min 30-årsdag, en dag som blev helt annorlunda än jag föreställt mig men jag är nöjd ändå.

30 år

Idag är det exakt 30 år sedan jag såg dagens ljus för första gången. Jag föddes en månad för tidigt, under dramatsika former. Akut kejsarsnitt blev det och både jag och min mamma höll på att stryka med. Mamma hade grav havandeskapsförgiftning och på den tiden hade man inte så noggranna kontroller. Jag vägde dryga 1400 gram och var 42 cm då jag föddes. Liten och skrynklig med massor av mörkt hår. En liten trollunge som efter omständigheterna mådde bra och kunde andas själv från första början. Fick vara kvar på sjukhuset en månad innan mamma och pappa fick hem mig.

Imorse blev jag väckt tidigt av min sambo som sjöng och hade gjort frukost och bakelse. Bebis, som inte är van att få frukost så tidigt, blev det full fart på i magen.

Min present, precis vad jag önskat mig! :-)

Bilden är tagen från http://www.cervera.se/

Omröstningen

Nu går det inte att rösta på vad som döljer sig i min mage längre. Flest av er, hela 107 st, tror att det blir en tjej. 77 st tror på en kille. Blir spännande att se om majoriteten har rätt! Snart vet vi...  :-)

Äntligen

Nu är jag inte längre sjukskriven! Från och med idag är jag hemma med föräldrapenning. OBS, inte att förväxlas med havandeskapspenning, det har jag fortfarande inte hört något om. Men det känns ändå skönt att slippa vara sjukskriven. Nu kan jag åka till Kina om jag så vill, utan att behöva be om lov från FK först. Skönt, skönt, skönt...

Nu är det bara att luta sig tillbaks och vänta på att jag får en bebis att ta hand om under tiden jag är hemma med föräldrapennning!

En dröm

Hade en lycklig dröm inatt. Drömde jag att vi hade ett levande barn. En flicka. Men hon var inte nyfödd. Vi satt och matade henne med gröt. Kanske blir en flicka iaf. Kul att spekulera men snart vet vi! :-)

Felringningar

Sedan vi flyttade och fick nytt hemnummer har vi haft flera felringningar. Folk har velat prata med den ansvariga för restaurangen och beställa taxi. Har vänligt förklarat att detta varken är en restaurang eller ett taxibolag. Nyss fick jag det roligaste samtalet hittills:

- Hej, jag tappade mina bilnycklar idag och jag undrar om du kan hjälpa mig hitta dom?
- Ursäkta!!?!
- Jo, jag tappade mina bilnycklar idag och undrar om du kan se var de är?
- Jag tor att du ringt fel nummer, jag har ingen aning om var dina bilnycklar är!
- Är inte det här nummer xxxx
- Nej, det är det inte.
- Oj, ursäkta...
- Ingen fara.

Trodde först att det var någon som drev med mig men uppenbarligen hade kvinnan slagit fel nummer då hon skulle ringa någon spåtant.

Sol, sol, sol

Sol, fågelkvitter, vårkänsla och en härlig promenad. Och vet ni, imorgon kan vi säga att vi ska få barn denna månad! :-) Tänk att lite solstrålar kan göra så mycket för sinnesstämmningen!

11 månader

Idag är det 11 månader sedan vår ängel föddes. Årsdagen närmar sig med stormsteg. Mina tankar upptas ofta av nuvarande graviditet  men jag tänker också mycket på Lucas födelse och allt runt den. Fick veta att min kollega som förlöste Lucas jobbar samma dag som det är planerad igångsättning och att hon gärna är med även när lillasyster/lillebror föds. Det glädjer mig, vill så gärna att hon får vara med även denna gång och att hon får dela vår glädje istället för vår sorg. Vi får hoppas att det blir så.

Nu längtar jag till vår och sommar så vi kan göra iordning en minnesplats i trädgården här hemma. Har ingen möjlighet att ta mig till graven idag och då skulle det kännas så bra att kunna gå ut i trädgården och tända ljus.

Allt klart

Nu är bebis välkommen att titta ut. Fullgången räknas jag vara imorgon och nu har vi gjort klart det sista inför ankomsten.

Sängen är färdigbäddad

(naturligtvis har vi en muminmobil!) :-)

Bebisens BB-väska är färdigpackad

Skötbordet är iordningställt

Babyskyddet står och väntar


Nu gäller det bara att locka ut den lille!