"They say that memories are golden,

well maybe that is true.

I never wanted memories, I only wanted you.



A million times I needed you,

a million times I cried.

If love alone could have saved you


you never would have died.



In life I loved you dearly,

in death I love you still.

In my heart you hold a place

no one ever could fill.



If tears could build a stairway

and heartaches make a lane,

I´d walk the path to heaven

and bring you back again.



Our family chain is broken

and nothing seems the same.

But as God calls us one by one,

the chain will link again."



Author unknown




fredag 8 april 2011

1 månad...

... är det idag sedan lilleman kom till världen. Det firade han med ännu ett bedårande smile! :-)

Tänk så fort tiden går. Känns som att han nyss kom ut ur magen min. Under månaden som gått har vi lärt känna varandra mer och mer och vi försöker få in lite rutiner i vardagen, vilket är lättare sagt än gjort. Precis när man tror att han börjar få nån sorts rutin på mat- och sovtider så ändrar han sig totalt. Men det är väl det som är charmen med ett litet spädbarn, man vet aldrig hur morgondagen ser ut! :-) Men jag tycker att det har gått riktigt bra och vi har en mycket snäll liten gosse (som börjar bli stor, 3840g och 52,2 cm  i tisdags).

Varje dag sitter vi och tittar på honom och frågar oss hur det kan vara möjligt att vi fått en sån söt liten kille. Och om det verkligen är sant att vi nu har en livs levande bebis. Varje natt när jag ammar undrar jag om det fortfarande bara är en dröm. Det är ju det här jag längtat efter så otroligt mycket. Att ta hand om ett litet barn. Vårt barn. Lucas lillebror.

Minns när Lucas dog, min högsta önskan var att få ta hem honom och amma honom och ta hand om honom. Det där med amning har jag varit nyfiken på under lång tid. Varje gång jag har hjälpt någon på BB har jag undrat över hur det känns att få amma sitt barn. Nu vet jag, och det är helt magiskt!

3 kommentarer:

  1. Ja det är helt magiskt och det mest underbara man kan vara med om =)

    SvaraRadera
  2. Jag håller med, helt underbart! Det går inte att förstå förrän man har upplevt det själv. Kram

    SvaraRadera
  3. Bra uttryckt.

    MAGISKT.

    För det är det verkligen. Ren magi, att det överhuvudtaget fungerar och känslorna man får. Rent fysiskt är det fantastiskt också, ja, att livmodern drar ihop sig (inget sexuellt alltså!). Man blir liksom hel igen.
    Märkte aldrig det med förta barnet, för han började amma direkt, förstås. Men med Younes fick jag börja pumpa 3 dagar efter förlossningen, då kände jag verkligen hur viktigt det var, att få igång mjölken. Det lättade upp i huvudet och kroppen kändes som sagt hel, fastän det bara var en pump...

    Vilken lycka att få ett friskt barn!
    kram

    SvaraRadera