"Förstår er stora sorg! Men att göra en tårta för en som inte längre finns med er???? Han finns i era tankar, låt det vara så, du drar ner dig själv. Han finns där uppe och ser er och vet att ni tänker på honom ändå. Du måste gå vidare,...det är ingen som tror /tycker att du glömt honom, man glömmer aldrig! En vän! /Kram"
Att jag gjorde en tårta har INTE att göra med att jag tror att Lucas tror att vi inte täker på honom annars! Jag vet, att han vet att jag/vi tänker på honom varje dag och att han är mycket älskad trots att han blev en ängel. Tårtan var till för oss, ett sätt att göra hans födelsedag speciell, precis som vi skulle ha gjort om han fått leva. Jag kommer att fortsätta göra tårtor på hans födelsedag, liksom vi kommer att fortsätta besöka hans grav och tända ljus på hans födelsedag. Det handlar om ritualer. Många änglaföräldrar har olika ritualer på speciella dagar, det kan handla om att baka tårtor, blåsa såpbubblor vid graven eller annat. Oavsett så är dessa ritualer mycket viktiga för oss och handlar inte om att "dra ner oss". Det blir ett fint sätt att minnas honom på och minnas den dagen han föddes. Och jag är säker på att lillebror kommer att tycka det är roligt att få tårta på den dagen hans storebror är född. Istället för bara sorg och tårar så får vi fika gott och försöka minnas honom med glädje. Det samma är det med ballongerna vi knöt fast på Labanstenen. Ballongerna är till för oss och för att visa att detta är en mycket speciell dag för oss. Vi släppte även upp varsin ballong när vi stod vid graven. Fortfarande handlar det om ritualer och om att göra något fint samtidigt som vi minns. Det handlar mer om ett sätt att försöka förvandla sorgen till något positivt. Jag tror att de som inte har olika ritualer utan istället försöker glömma allt mår sämre än vad vi gör.
Alla ni som läser detta är välkomna att ge er syn på saken.
En sista sak: Säger en enda människa till åt mig "att jag måste gå vidare" exploderar jag!!!! Det handlar inte om att gå vidare, det handlar om att lära sig leva med sorgen och saknaden! För precis som du (anonym) skriver så glömmer man aldrig! Och jag lär mig, mer och mer, att leva med sorgen och saknaden för varje dag som går, det är lillebror ett levande bevis på. För skulle jag inte försöka, och kommit en bra bit på vägen, så skulle han inte blivit till.
Produkter att testa
13 år sedan
Klart Lucas ska ha en tårta,absolut!!
SvaraRaderaDet var en speciell dag och speciella dagar måste få uppmärksammas..
Tycker absolut att ni gjorde rätt och jag tycker det verkar som du lärt dig leva med sorgen..
jag tycker du är klok!
kramar
Tack snälla Annica!!
SvaraRaderakram
Klart ni kan fira Lucas med tårta och ballonger. Precis som ni förmodligen kommer fira lillebror på hans dag. Älskade båda två, oavsett vart de befinner sig.
SvaraRaderaMånga kramar
Jag tror jag dånar!!! Vad är det för en människa som skriver så där?!
SvaraRaderaKloka föräldrar, minns och firar sina änglar precis så som det passar dom :)
Klart ni ska fira, det är ju en viktig dag!
SvaraRaderaMen jösse, jag blir så matt på hur vissa människor ha mage till att slänga ur sig saker och dessutom vara anonym. Så fegt och lågt!
SvaraRaderaAlla vi människor går vidare på sina sätt. Vissa släpper det redan nästa dag, andra om några veckor och vissa aldrig eller om något år. Att baka en tårta på Lucas födelsedag tycker jag ni gjorde rätt i. Nu har jag aldrig förlorat ett barn men på lördag är det ett år sedan vi fick avliva vår hund men kan säga att den sorgen är enormt stor och saknaden lika så. När det var Sigges födelsedag åkte vi och köpte hamburgare eftersom Sigge fått det tidigare födelsedagar. Vi åt dem för att hedra honom och tacka honom.
Alla så åt oss samma dag som vi avlivade honom att "det bara vara en hund" och att vi skulle släppa oss det bakom oss och gå vidare. Köp en ny hund om sorgen är så stor och så vidare. Usch vad arga vi var jag och sambon och vi gråter än idag för saknaden är så stor. På tal om olika sätt att hantera sorgen. Min sambo ville plocka bort alla saker på en gång. Jag behövde lite mer tid på mig att bearbeta det hela. Idag kan jag se på bilder utan att gråta medan min sambo inte kan se en bild utan att bryta ihop.
Vår hund var mer än en hund, han var vår bästa vän! Nu har vi en ny liten hund här hemma. Han är 12 dagar yngre än vår dotter och de funkar hur bra som helst ihop. Lördagen kommer smygandes och vi vill inte vara hemma den dagen för att inte bli allt för ledsna och tänka tillbaka om vad vi gjorde för ett år sedan. Som sagt, vi alla hanterar det så olika och jag funderar nu på om den som lämnat den kommentaren förlorar någon nära?
/Sandra
så otroligt fint av er att fira Lucas så på hans födelsedag!!
SvaraRaderakan tänka mej att det är många som inte orkar/vill fira sina änglabarn..
kramar
Jag känner igen mig!! Vi äter också tårta på Eriks födelsedag. För Eriks storasyster som snart är 5år är det självklart att vi ska fira lillebrors födelsedag med tårta.
SvaraRaderaKram från en annan änglamamma
Ballonger på en kyrkogård det känns INTE okej.Skrämmande.Man firar inte döda, dom fyller inte år.Jag FATTAR att ni sörjer och det har ni rätt att göra men glöm inte att ni aldrig fick honom. Naturen ville något annat. Nu har ni ju ha en ny liten att ta hand om. Fokusera på honom nu! Lev med minnet av din graviditet med det förra och gå vidare!!!!
SvaraRaderaKram Karin
Det finns väl ingen som kan komma och säga hur man "borde" göra som förälder till en liten Ängel? Lr finns det rätt och fel??
SvaraRaderaDet är klart att Lucas dag ska uppmärksammas med tårta. Du är ju hans mamma, du är den som vet hur hans dag ska vara!
Många kramar
Karin och anonym; Ni anar inte så fel ute ni är och så ont era kommentarer gör för Ann-Louise.
SvaraRaderaMan lever ÄNNU MER för sitt/sina levande barn än man skulle ha gjort utan att ha ett barn "i hjärtat".
Ballonger är ett sätt att glädjefullt hedra sitt barn,
Kommentaren "glöm inte att ni aldrig fick honom". DEN är bara så FEL. De blev föräldrar till en pojke som heter Lucas. De fick honom, bara inte med sig hem. Ta och läs på lite innan ni skriver igen.
En som lever med levande barn och med ett barn i hjärtat. Det går alldeles utmärkt och vi glädjs av att ha en mysig familjedag på vår dotters årsdagar.
Bra skrivet! Det är ingen som ska säga till er hur ni ska göra, det bestämmer ni helt och hållet själva!
SvaraRaderaSom personen innan mig skrev att "Ballonger på en kyrkogård det känns INTE okej.Skrämmande". För vem känns det skrämmande????
Blanda heller inte ihop ett barn med ett annat. Varje barn är unikt och kan inte bli ersatt. Förr skulle man lägga locket på, vilket har visat sig att det skadat många människor för livet. Tur att forskningen går framåt....
Blir lite beklämd...detta är ju trots allt Ann-Louises blogg, en del i hennes sorgearbete. Visst förstår jag att vi alla kan ha olika åsikter men att lägga en värdering i hur hon ska sörja, för mig blir det jättekonstigt och jag skulle nog vilja råda dem som blir så provocerade att de skriver (i mitt tycke)kommentarer som verkligen kan såra att helt enkelt sluta läsa.
SvaraRaderaTycker man får göra som man vill! Väldigt okänsligt av Karin här ovan för, att skriva så!
SvaraRaderaJag vet inte om vi kommer att äta tårta på Younes födelsedag, eller lägga ballonger på hans grav, men om vi vill göra det, så gör vi det!
Men jag förstår att man vill göra något vacker och glatt av sorgen, för den har man med sig överallt ändå, den tunga svarta sorgen.
Å herre gud! Kan inte folk lägga energi på annat?! Vi med änglabarn gör väl det som känns bra för oss, eller?
SvaraRaderaVi firar fortfarande vår son som föddes -94 å blev en ängel -95. Då plockar vi alltid fram hans album, tittar å minns! Å för hans lillasyster är det otroligt viktigt fast hon nu är 12 år!!!
Ta inte åt dig, gör det som känns bäst för er!
Kramar från en 6-barnsmamma varav 1 ängel
usch vilken hemsk kommentar Karin och anonym!!
SvaraRaderaDet handlar inte om att man 'måste gå vidare' det handlar om att lära sig att leva med sorgen. Och om man mår bättre av att ha sina små ritulaer varför ska man inte få ha det då? Vem störs av att man gör en tårta på sitt barns födelsedag? Och vad är det för hemskt med ballonger på en kyrkogård??
Och "glöm aldrig att ni aldrig fick honom???" FY så elakt!!
Ann-Louise: Ni gjorde helt rätt som gjorde en tårta på Lucas födelsedag. Och såklart handlar det inte om att man inte kan gå vidare, det handlar om att hedra någons minne. Ens barns minne! På julafton slog jag in massa små paket och satte på Hayats grav. Hade hon levt så hade hon ju fått paket så det kändes helt naturligt. Precis lika naturligt som att vi tänder ett ljus som är speciellt för henne när vi är hemma och på julafton satte vi ett ljus på matbordet som symboliserade henne. Fattar inte varför alla ska bry sig.
Många kramar till dig!
Om du, Karin, tycker att det är hemskt med ballonger på en kyrkogård, så säger det mer om dig och din rädsla för döden än vad det säger om änglaföräldrars sätt att minnas sina barn.
SvaraRaderaJa, det är sorgligt att barn dör. Det är tragiskt att så många av oss har fått begrava våra barn i gravar på kyrkogårdar. Men det är sådant livet är - döden är liksom en del av livet, oavsett vad man tycker om det. Jag tycker synd om de människor som är så rädda för döden att de på alla sätt försöker gömma den och låtsas som att den inte finns.
Kram till alla änglaföräldrar / Tildas mamma
Jag tänkte inte skriva något men kunde inte hålla mej...
SvaraRaderaGlöm aldrig att ni aldrig fick honom??? Hur i jösse namn tänkte du när du skrev så, dom fick honom visst! Dom fick en son, dom blev föräldrar, dom älskade och älskar sitt barn precis lika mycket som vi andra bara det att han inte e HÄR hos dom, men tro mej dom fick honom visst!
//Therese
Idioter växer verkligen på träd. Jag kan inte begripa hur man kan slänga ur sig så otroligt sårande, fördomsfulla, elaka, inskränkta kommentarer som så starkt visar på en total brist på både empati, medkänsla, intelligens och social kompetens.
SvaraRaderaVi åt tårta på vår sons födelsedag, på kyrkogården vid hans grav, för det är ju där han fysiskt är. Och vi satte dit ballonger och nya "presenter" och gjorde fint hos honom. Vi är ju glada för att vi fått honom! Att fira sitt barns födelsedag tycker jag inte är konstigt och jag är chockad att det finns de som tycker det. Ett barn är det ju varesig barnet lever eller ej. Barn firas med tårta och ballonger om föräldrarna vill det. Punkt.
Och ni har fått honom. Ni HAR honom. Han är för alltid ert barn, en i er familj. Ett lillasyskon ersätter inte ett förlorat barn mer än vad det ersätter ett levande.
Ni som inte fattar det; Släng er i väggen. Eller gör iaf resten av världen en tjänst, håll käft, låt bli tangenterna och sluta läs bloggar om sorg om det är så sjukt skrämmande och obehagligt att det är svårt att hålla fingrarna i styr.
/upprörd
Alla måste få sörja på sitt sätt och ingen ska lägga sig i en annan människas sorgearbete (så länge det inte är skadligt på något sätt förstås.) Baka hur många tårtor du vill och ge blanka tusan i människorna som anser sig ha rätt att ha åsikter om hur ni hanterar er förlust. Förlorade en förälder i unga år och vet en del om att sörja. Och jag hoppas att du, till skillnad från mig, inte upprörs över idiotiska jämförelser med förluster av husdjur. En hund är inte en människa. Herregud.
SvaraRaderaJag blir alldeles matt... Att människor kan slänga ur sig vissa kommentarer! Ta inte åt dig av de dåliga, men ta in de bra kommentarerna som du fått!
SvaraRaderaAll sorg är unik. Och ni har fått Lucas, ni har varit med om honom. Ni har upplevt en ängel. Det är något ni alltid kommer ha med er. I hjärtat och minnet. Och en del har svårt att förstå att det är så mycket vi änglaföräldrar sörjer. Vi måste ta vara på alla små minnen vi kan hitta. Det är vad vi har kvar av våra barn. Minnen.
Och ni får fira hans årsdag hur ni vill! Bara det känns bra för er!
Vi har valt att äta trerättersmiddag på våra barns årsdagar. Alla gör på sina egna unika sätt. Det som passar den familjen.
Och ni kommer alltid ha ett barn för lite. Och ni ska absolut inte behöva skämmas någon gång för något ni gör för eran son!
Många stora Kramar!
Mamma till tre små änglar
Hej fina du!
SvaraRaderaJag får riktigt ont i magen när jag läser vad du fått för kommentarer. Trots att jag också hört liknande chockas jag över hur många människor det finns som tycker sig ha rätten att bestämma över andras känslor.
Du skriver "Det handlar inte om att gå vidare, det handlar om att lära sig leva med sorgen och saknaden!" och jag tycker att det är så fint och bra beskrivet. Det är precis så det är och INGEN som inte gått igenom att förlora ett barn kan någonsin föreställa sig resan genom sorgen. Sida vid sida. Det finns ingen som går vidare från någon de älskar. Det finns ingen som går vidare från sina barn.
I sommar kommer vi ha 3årskalas för vår son, som inte finns med oss. Det är ett sätt att hedra hans alldeles för korta liv.
Stor kram till dig!
Jag har en ängel, som skulle bli tonåring till sommaren! Både min dotters familj och jag hedrar honom med litet festligheter på hans födelsedag, vi tänder ljus när vi känner för det och pratar om honom då och då! Det skulle aldrig falla mig in att "glömma och gå vidare"! Det enda man kan göra är att lära sig leva med sorgen, en dag i taget!
SvaraRaderaNi ska absolut göra det som känns bäst för er! Det är er sorg, er förlust och andra ska inte lägga sig i det dom inte förstår!
Kram!
Ingegerd
Änglamormor
Om ni så vill dansa nakna för att fira er sons födelsedag ska ni få göra det. Alla har sina sätt att bearbeta/fira/minnas/whatever.
SvaraRaderaOch att inte fira de döda? Se bara på El Día de los Muertos som firas i Mexiko. Eller Allahelgona. Varför ska de som inte längre är med oss bara glömmas bort?
Det finns alltför många förståsigpåare som man bara ska skita i. Gör det som känns bäst för er. Personligen lever jag efter devisen Harm none and do what you will. I alla lägen.
Otroligt...Styrkekramar....
SvaraRadera