Min älskade sambo

Har tänkt mycket på förlossningen på slutet. Både jag och min sambo tycker att det inte kunde blivit bättre med tanke på omständigheterna. Mina kollegor var underbara. Min sambo går omkring och berättar hur duktig han tycker att jag var. Och naturligtvis är jag stolt över att ha fött barn, dessutom under de speciella omständigheter som var, men jag är minst lika stolt över min sambo och hans insats! Utan honom hade jag inte alls klarat det lika bra som jag nu gjorde. Men min sambo tenderar att glömma bort sin egen insats.

Under graviditeten oroade han sig mycket för hur han skulle reagera, han gillar nämligen inte att se blod (han förstår inte hur jag kan jobba som barnmorska med tanke på det!). Han pratade mycket med kompisar som redan blivit pappor och frågade hur de upplevt förlossningen och vad de gjort när de väl var dags. Han trodde han skulle bli tvungen att gå ut när det väl var dags och att han inte skulle veta hur han kunde hjälpa. Jag brukade skämta med mina kollegor och säga att det enda krav jag har under förlossningen, det är att de ser till att han sitter ner! Vill inte ha någon som svimmar och tar uppmärksamheten från det som sker med mig.

Det blev tvärtom. När jag började få ont visste han precis vad han skulle göra. Han hämtade mat och dryck, värmde rispåsar, masserade ryggen osv och allt utan att jag ens behövde fråga! Han fanns vid min sida hela tiden. Det var som att han aldrig gjort annat än stöttat födande kvinnor och jag kunde inte fått ett bättre stöd. Utan honom hade hela upplevelsen blivit helt annorlunda.

När sedan Lucas fötts så klippte han navelsträngen utan att blinka och han tog bilder av moderkakan! Han som hade varit tveksam till om han överhuvudtaget skulle klara av att vara inne på salen.

Hans agerande under förlossningen visar bara hur han är som person, otroligt mån om andra människors välbefinnande. Jag är så otroligt tacksam över att han är min sambo och att han vill dela sitt liv med mig. Jag har ett otroligt stöd i honom i denna svåra tid och jag hoppas att jag lyckas vara ett lika stort stöd för honom också!