Fick en fråga om uppföljning under denna graviditet. Det kommer att bli annorlunda, fler uppföljningar än med Lucas. Jag kommer att få göra fler ultraljud på specialistmödravården och även ha kontakt med en läkare. Då vi gör rutinultraljudet kommer vi att träffa vår läkare och göra upp en plan för resten av graviditeten. Sen så får vi se hur det känns mot slutet. Än så länge är jag ju lugn men jag vet inte hur jag kommer att reagera när det närmar sig v 35. Om Lucas hade dött i fullgången tid så skulle det finnas möjlighet att bli igångsatt före den veckan men man sätter inte igång någon så tidigt om det inte finns medicinska indikationer. Och jag vill ju inte heller att de gör det då jag vet att barn mår bättre om de får vara kvar i magen till fullgången tid. Vi får se hur det blir men jag kommer att få de kontroller jag behöver för att inte gå omkring och vara orolig hela tiden. Jag hoppas det är en livlig krabat där inne och att jag aldrig behöver bli orolig för att bebisen inte rör sig. Jag var ju aldrig riktigt orolig med Lucas heller före det verkligen var något som var fel. Och det är så jag försöker tänka nu. Så länge allt känns bra i kroppen så är allt säkert bra. Sen så vet man ju aldrig. Finns tyvärr inga garantier. Att kunna vara helt lugn och avslappnad innan jag har bebisen i min famn tror jag inte är möjligt men jag kommer att göra mitt bästa. Är ju inte bra om jag går omkring och oroar mig heller. Inte lätt men det ska gå på ett eller annat sätt!
Du skriver alltid så klokt och bra Ann-Louise. Vad bra att det kommer bli fler uppföljningar. Jag håller tummarna hårt att allt går fint hela vägen till Lucas syster eller lillebror kikar ut.
SvaraRaderaKram
Malin