"They say that memories are golden,

well maybe that is true.

I never wanted memories, I only wanted you.



A million times I needed you,

a million times I cried.

If love alone could have saved you


you never would have died.



In life I loved you dearly,

in death I love you still.

In my heart you hold a place

no one ever could fill.



If tears could build a stairway

and heartaches make a lane,

I´d walk the path to heaven

and bring you back again.



Our family chain is broken

and nothing seems the same.

But as God calls us one by one,

the chain will link again."



Author unknown




fredag 6 augusti 2010

En annan änglafamilj

I förrgår träffade vi en annan änglafamilj. De förlorade sin lille son i magen ca 2 månader efter att vi förlorat Lucas. Som jag tidigare skrivit tycker jag det är bra att träffa andra änglaföräldrar. Att få prata med andra som vet hur det är och vad vi går igenom. Att få höra deras historia och upplevelser. Det jag slås av gång på gång är hur lika änglaföräldrars tankar och känslor är. Självklart finns det det som skiljer också men mycket hör och läser jag gång på gång. Dessutom är änglamamman i den familjen också barnmorska vilket gör det hela ännu mer speciellt. Vi har nog ganska liknande tankar och känslor om vårt jobb som är väldigt speciellt i vår situation. Vi kommer definitivt att träffa denna änglafamilj igen, förhoppningsvis nästa gång vi besöker mina hemtrakter. De berättade var deras son är begravd så idag var vi förbi med en ros åt Lucas lille lekkamrat.

Jag har tänkt att vi kanske skulle göra en liten minneshörna i trädgården vid vårt nya hus när vi flyttat dit och nu kommer vi definitivt att göra det. Änglafamiljen vi besökte hade gjort en jättefin minneshörna i sin trädgård och det vill jag också ha. Speciellt nu då det blir så långt till kyrkogården när vi flyttar. Vi har redan inhandlat en ängel. Nu saknas det en lykta och så får vi se var och hur det blir sen men en minneshörna blir det! Tack för inspirationen och en mycket trevlig kväll!

3 kommentarer:

  1. Nu har jag hittat din blogg, tack vare min friörska i stan. Hon hade hittat till dig genom en annan blogg hon läsdar. Anledningen till att hon berättade om just din är nog för att vi är änglammammor båda två.
    Vi fick en son , Daniel som föddes 19 januari 2010 men som fick syrebrist under förlossningen och hans liv gick inte att räddas. Han levde en minut efter förlossningen men orkade inte starta upp sen trots återupplivningsförsöken efteråt.
    Som jag fäller tårar efter min efterlängtade älskade knyte.
    Vi har gjort en minneshylla här hemma som är endast till minne av Daniel.
    Det är väldigt viktigt , samt en del av sorgearbetet.
    Styrkekram till er .
    LillSickan

    SvaraRadera
  2. Hej Ann-Louise!
    Jag "hittade" din blogg för ungefär en vecka sen. Jag läste den från dess början tills nutid, och tårarna rann. Har velat skriva och säga "Hej fina du, du skriver så bra - du fyller en verklig funktion i det du gör just nu....men jag har inte riktigt kunnat formulera ihop några vettiga meningar....So here goes likom i alla fall; Jag beklagar sorgen. Ingen borde få uppleva det Du o Din sambo gjorde och gör.... All Lycka till med det lilla fröet i magen.
    Kram från "Österbotten-Sarah" i Stockholm.

    SvaraRadera
  3. LillSickan: Roligt att du hittade hit. Beklagar att ni inte få ha er lilla Daniel hos er. Vi har också en minneshylla här hemma med kort, änglar och ljus. Tror också att det är bra att ha det.

    Sarah: Tusen tack för dina fina ord och lyckönskningar! Det värmer så otroligt mycket. Jag blev riktigt rörd när jag läste det fina du skrivit!

    SvaraRadera