Idag är jag glad att jag tog mig hem helskinnad från jobbet. Genast efter jag slutat for jag till graven och skottade bort några hundra kubik snö. Snacka om att himlen öppnat sig senaste dygnet. Många gravar är igensnöade och gravstenarna begravda under all snö. Spöket laban syns inte från vägen men när man går längs den uppskottade stigen så ser man honom till slut. Lika glad som vanligt! Efter besöket på kyrkogården började den livsfarliga resan hem. Är nog första gången sedan vi flyttade som jag önskat att vi bodde närmare stan än de 3 mil vi nu har. Snön vräkte ner och försämrade sikten. Inte nog med det så yrde bilarna upp ännu mera snö. Det enda jag såg för all snörök var svaga bakljus på bilen framför, bakljusen försvann varje gång vi mötte en bil för då yrdes ännu mera snö upp. Livsfarligt. Det var bara att hålla avståndet och hoppas att bilen framför inte skulle behöva tvärnita för då hade det smällt. Fanns inte en chans att se något. Är tacksam övet att resan hem gick bra och utan missöden. Inte alla som har samma tur i detta väder. Så alla ni som ska ut på vägarna, tadet lugnt. Det är bättre att komma fram sent än inte alls!
Jag hittade din blogg på bloggtoppen och jag blir väldigt berörd av din historia.
SvaraRaderaAtt mista ett barn - det värsta som kan hända.
Jag vill önska dig lycka till med Lucas syskon.
Mvh och God Jul!
Tack så mycket!
SvaraRaderaGod Jul till dig också