"They say that memories are golden,

well maybe that is true.

I never wanted memories, I only wanted you.



A million times I needed you,

a million times I cried.

If love alone could have saved you

you never would have died.



In life I loved you dearly,

in death I love you still.

In my heart you hold a place

no one ever could fill.



If tears could build a stairway

and heartaches make a lane,

I´d walk the path to heaven

and bring you back again.



Our family chain is broken

and nothing seems the same.

But as God calls us one by one,

the chain will link again."



Author unknown




söndag 20 februari 2011

Äntligen...

... är denna vecka slut. 36+0 imorgon. Bebis verkar må bra och är lika livlig som vanligt. Nu är det inte länge kvar...

Trots diverse olika akrobatiska övningar så ligger bebis fortfarande med rumpan neråt. Under morgondagen kommer jag att ladda inför tisdagens vändningsförsök. Pirrigt värre. Hoppas fortfarande att den lille ska fatta galoppen och snurra runt på egen hand.
Upplagd av kl.

4 kommentarer:

  1. om mig21 februari 2011 kl. 09:30

    Vad härligt att det inte är långt kvar nu och att veckan är över, underbart det ger mig hopp!! Hoppas vändningen går bra såvida inte bebis vänt sig själv som vi nu hoppas på!!

    En fråga hittade du ngt kattnät sen??

    Många kramar

    SvaraRadera
  2. Ann-Louise21 februari 2011 kl. 10:36

    Det finns ngt kattnät i en affär i Vasa, min mamma ska kolla upp det. Ska försöka komma ihåg att berätta när hon gjort det!
    Kram

    SvaraRadera
  3. om mig21 februari 2011 kl. 14:28

    ÅÅ super, vill gärna höra om det..
    KRAM

    SvaraRadera
  4. Anonym21 februari 2011 kl. 17:23

    Lycka till på vändningsförsöket imorgon! Får lite flashbacks...

    /Stina

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)