Tuff dag

Haft en skitdag idag. Grinade halva dagen på jobbet. När tårarna väl kom trodde jag aldrig att de skulle ta slut. Funderade tom om jag skulle vara tvungen att gå hem men det lugnade ner sig till slut. Kan inte gå in på orsaken till varför tårarna kom. Hoppas verkligen att jag ska orka jobba tills jag förhoppningsvis får havandeskapspenning. Är ju bara två månader kvar. Men mitt psyke blir inte stabilare i takt med att magen växer. Det går upp och ner men jag känner att jag blir känsligare ju längre tiden går. Försöker verkligen tänka positivt och det fungerar ganska bra så länge allt annat i livet är bra och stabilt. Men minsta lilla kommentar som kan tolkas på fel sätt kan få allt att brista, speciellt när jag är på jobbet.

Dessutom upptäckte vi en stor repa på vår nya, fina bil idag. Den fanns definitivt inte där i fredags när Jimmie tvättade bilen. Repan är så stor och djup att den idiot som åstadkommit den inte kan ha undgått att märka det. "Snälla" människor det finns som skiter i att meddela ägarna vad de gjort. Har förståelese för att det sker olyckor men har ingen förståelse för de idioter som smiter från platsen... Så ett surt slut på en sur dag. Hoppas på en bättre dag imorgon efter en god natts sömn.