Blommor

Blommorna jag fick igår!



Kramar

Idag vill vi ge extra många kramar till alla våra vänner som stöttat oss efter Lucas död. Ni är guld värda. Går inte med ord att beskriva hur tacksamma vi är för att ni finns i våra liv!

Alla hjärtans dag

Detta var som bjöds på ikväll. Är slut nu efter att ha kockat halva dagen. Tur att det i vanliga fall är Jimmie som står för matlagningen!

Förrätt- Toast med kräftstjärtsröra

Huvudrätt- Lax och räkgryta



Efterrätt- Choklad och hasselnötssemifreddo

Själv fick jag en fin bukett med blommor då Jimmie kom hem från jobbet. :-) Ska ta bilder imorgon då det är bättre ljus.

Middagen

Några bilder på det som kommer att ingå i kvällens efterrätt

Hasselnötter som jag nyss rostat i ugn

Hemmagjorda maränger



35+0

Idag går vi in i den hemska veckan. Lucas dog troligen i v. 35+2 men det konstaterades dagen efter och han föddes i 35+5. Intellektuellt sett så vet jag att det inte är någon större risk att bebisen skulle dö just denna vecka bara för att Lucas gjorde det. Men ibland går det inte att vara förnuftig. Tur att vi får göra ultraljud på torsdag och på onsdag har jag tid för att träffa en psykolog.

Hittills sköter sig bebis perfekt. Livligt inne i magen! Den måste ha otroligt mycket utrymme där inne för ibland lägger den sig på tvären. H*n har även upptäckt hur roligt det är att använda min urinblåsa som studsmatta! :-) Kanske därför h*n vägrar lägga sig med huvudet neråt.

(Enligt babyticker till höger är jag idag 35+1 men det är inte enligt svensk räkning. I Sverige räknas man vara 39+6 den dagen bebis är beräknad att födas. Där babytickern är gjord och i bl.a. Finland räknas man vara 40+0 den beräknade födelsedagen. Om ni skulle undra varför jag envisas med att skriva en dag mindre än babytickern)

Tunn is

Det känns som om vi är ute på tunn is. Isen är så tunn att man kan se fiskarna som simmar i det kalla, svarta vattnet under oss. Varje dag tar vi ett nytt steg framåt och isen blir bara tunnare. Det bildas nya sprickor för varje steg och det knakar och brakar under oss. Vi kan inte vända och gå tillbaks för isen rasar samman bakom oss. Vi har inget annat val än att fortsätta framåt. Ingen vet om isen kommer att hålla tills vi når land eller om vi kommer att försvinna ner i det djupa, kalla och svarta vattnet. Vi håller varandras händer hårt, hårt och fortsätter ta ett steg i taget. Vi ser att fast mark närmar sig för varje steg vi tar och det inger hopp.

Magen

v. 34+4



Termostathaveriet fortsätter

Vi har 18,2 grader i större delen av huset och 16,2 grader i sovrummet. Jag vaknar och är svettig på nätterna och Jimmie håller på att frysa ihjäl. Nu sitter han och huttrar i soffan och längtar efter att få göra upp en eld i kaminen men det får han inte. Jag skulle bli en blöt fläck. Får se om Jimmie överlever helgen i detta kalla hus. Hans kollegor kanske undrar varför han är alldeles blå på måndag...

Rädsla

Då är det helg igen. Nästa vecka går vi in i v. 35. Samma vecka som Lucas dog i. Det är blandade känslor. Nu vill jag bara att detta ska vara över. Samtidigt vill jag stanna tiden för nu är jag lycklig. Jag har en levande bebis i magen nu men vi vet inte hur detta slutar. Jag kanske inte är lika lycklig om några veckor. Eller så kommer jag att vara lyckligaste människan i världen...

Mums

Undras om det finns några kvar åt Jimmie när han kommer hem?



Bristningar

Blev inte så glad när jag insåg att jag började få lite bristningar på magen då jag väntade Lucas. Efter vår ängels födelse har jag ändrat uppfattning. Varje gång jag ser på min mage blir jag påmind om att vår älskade ängel har levt där inne. När ett barn dör redan i magen har man inte så många minnen så för mig är varje litet minne värdefullt. Bristningarna påminner om tiden då han fanns hos oss och det är guld värt. Trots att han inte fick leva utanför min mage så har han ändå lämnat små spår, små bevis för att han funnits.

Huvud uppåt

Bebis tyckte tydligen det var en bra idé att vända sig. Har nu ett litet huvud som trycker mot revbenen på min vänstra sida och små fossingar som sparkar mig i arslet... Kan berätta att det är mindre skönt. Bebis borde rimligtvis också tycka att det är obekvämt att ha huvudet mot hårda revben. Hoppas h*n snart vänder sig rätt igen!

Framåt sakta men säkert

Känner mig ännu lite bättre idag. Men nu börjar jag bli otålig (friskhetstecken!?). Vi har superfint väder, strålande solsken och alldeles blå himmel och här sitter jag inne och snörvlar framför tv´n. Om det är lika strålande väder imorgon så ska jag försöka mig på en rulltur runt kvarteret iaf. Vill ha frisk luft och njuta av det vackra vädret! Kände hur solen värmde idag då jag hämtade posten. Vårkänslorna kommer direkt. Läängtar efter att få gå och skjuta barnvagnen framför mig i vårsolen... Hoppas jag får uppleva det denna vår! Ser så många lyckliga bilder i mitt inre, vilket är bra för det innebär att jag vågar hoppas och tro på en framtid med bebis hos oss och inte i himlen.

Bättre

Sitter och dricker min första kopp med varmt honungsvatten nu. Det känns faktiskt bättre idag. Vi skippade dock den planerade IKEA-resan, så bra känner jag mig inte men jag tror det är på väg åt rätt håll.

Bebis har möblerat om i magen i natt. H*n verkar inte vara påverkad av min förkylning och det är skönt. Känns nästan som om bebis blivit ännu mer aktiv senaste veckorna. Tror det har att göra med att det börjar bli trångt och obekvämt där inne, då måste man ju ändra ställning ofta. Och göra mamma uppmärksam på att så där kan du inte sitta/ligga, det blir obekvämt för mig fattar du väl! :-) Sen så hickar bebis väldigt ofta, flera gånger per dag, och jag märker att den efter ett tag tycker det blir jobbigt och börjar böka runt tills den slutar hicka. Hoppas bebben fortsätter att vara så här aktiv nu fram tills det är dags att titta ut! Det gör mig så mycket lugnare!

Havtorn

Har suttit och tryckt i mig massor av havtorn ikväll. Jimmie sitter och grimaserar för varje bär han äter och jag trycker in flera stycken åt gången och känner knappt nån smak alls. Gissa om mina smaklökar har havererat totalt.

Nu ska jag försöka sova bort min förkylning. Natti.