"They say that memories are golden,

well maybe that is true.

I never wanted memories, I only wanted you.



A million times I needed you,

a million times I cried.

If love alone could have saved you

you never would have died.



In life I loved you dearly,

in death I love you still.

In my heart you hold a place

no one ever could fill.



If tears could build a stairway

and heartaches make a lane,

I´d walk the path to heaven

and bring you back again.



Our family chain is broken

and nothing seems the same.

But as God calls us one by one,

the chain will link again."



Author unknown




måndag 12 december 2011

Undersökning

 Spädbarnsfonden gör en undersökning om intrauterin fosterdöd. Ni som förlorat ett barn i magen svara gärna på enkäten, det har jag gjort! Enkäten hittar ni på följande länk Spädbarnsfondens webbenkät eller på spädbarnsfondens hemsida.
Upplagd av kl.

4 kommentarer:

  1. Änglamor till Ängel Emanuel4 januari 2012 kl. 14:23

    Hej AnnSofie!! Tänkte bara fråga dig, när du var gravid andra gången när kände du de första sparkarna/rörelserna? Kram Monica

    SvaraRadera
  2. Ann-Louise4 januari 2012 kl. 16:12

    Hej Monica!
    Jag kände rörelser väldigt fort med både Lucas och Robin. Båda gångerna runt v. 11-12. De första rörelserna jag kände, kändes som om jag hade en liten fisk som sprattlade runt långt ner i magen.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Sara Klingenberg6 september 2012 kl. 13:58

    Hejsan!

    Ville tacka dig för för att du kom till oss på Barnmorskeutbildningen och berättade om dina erfarenheter, tankar och känslor. Det var guld värt. Du berörde verkligen och jag lärde mig massor. Jag hoppas och tror att jag nu är lite bättre förberedd för att möta liknande situationer. Har kikat runt lite i din blogg, läst och tittat på fina bilder. Tycker det är fantastiskt att du delar med dig. Stor kram till dig!

    Hälsningar Sara, bm stud.

    SvaraRadera
  4. Ann-Louise6 september 2012 kl. 21:01

    Tack så mycket Sara! Det känns så bra att dela med mig och veta att det kan hjälpa framtida par som drabbas. Och även att ni som kommer att jobba som barnmorskor i framtiden får nytta av min erfarenhet. Det känns som att Lucas inte dog förgäves då!

    Kram/Ann-Louise

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)